Att så lite kan göra så mycket.
Hon blev sååååå glad. I morse när hon satt och tog på sig sina nya strumpor så sa hon så här till mig.
Mamma... vad tror du fröknarna kommer säga NU?
-Vad menar du?
-Nu när jag kommer med mina nya strumpor. Dom kommer säkert tycka att dom är jätte fina.
Sen kom Elliott upp för trappan...då sa hon.
-Hej Ellioooott. Känner du inte igen mig? Va? Känner du inte igen mig Elliott, nu när jag har mina nya kläder på mig.
Elliott såg ut som ett frågetäcken och sa. Jag känner igen dig.
Hehehehe strumporna hon fick är helt vanliga rosa med gråa ränder. Inte något glitter eller annat lull lull på.
Så roliga att hon blev så glad för så lite. GULLUNGE!
Tränade igår igen. AJ AJ AJ mitt knä. det var riktigt grinfaktor och jag trode inte att jag skulle kunna gå i dag. Men jo det kunde jag fast ont gör det. Men jag trode ju typ att jag skulle behöva åka in i dag.
Snart e det dax för julpyntning hemma. Ska bli kul. Imilia frågar hela tiden hur långt tid det är kvar till julafton. Lilla gumman. stackarn som ska behöva vänta såååå länge.
Härrom morgonen satt Elliott i frukoststolen och grät helt hejdlöst och daniel kom och frågade varför han var så himla lessen. Imilia sa. -Han längtar efter mormor. Då tjöt han ännu värre och sa. Mooooooooohoohohohrrrmoooooooor. :) gulligt. Nästa vecka kommer mormor och hämtar på dagis. Dom kommer bli överlyckliga. Ha det så bra!
Fan va kul med barn! Man känner verkligen igen sig med alla kommentarer etcetera. Jag har sån ångest för att jag inte träffar Imilia och Elliott mer. Vete fan vad all tid tar vägen? Å andra sidan mår jag prutt just nu. Har börjat, en månad sen, att käka lyckopiller och hoppas att jag kommer att må bättre. Saknar att bo i Tullinge. Där satt jag ju också bara och drack bira men jag kunde gå ut i naturen eller sätta mig ute bara och kolla fåglar, Elvis. Lugnare på nåt sätt. Jag/Annika vill veta vad barnen vill ha i julklapp för det börjar bli dags. Ni vuxna får bara pengar av mig och får köpa vad ni behöver. Ser fram emot 23/12 och nygjord skinka med nubbe och en bira... Fy fan va gött... Söderkisen